Kort sammanfattning: För varje elektronskal följer antalet platser enligt 2n^2 där n är skalets nummer från kärnan (K=1, L=2, M=3, …). Den fasade uppdelningen används ofta med Hunds regel och oktettregeln som vägledning för vilka elektroner som ofta fylls i vilka skal. Del 1: Grundläggande svar på svenska

• K-skalet (n = 1) rymmer upp till 2 elektroner.
• L-skalet (n = 2) rymmer upp till 8 elektroner.
• M-skalet (n = 3) rymmer upp till 18 elektroner.
• N-skalet (n = 4) rymmer upp till 32 elektroner.
• Generellt följer varje skal upp till 2n^2 elektroner, där n är skalets nummer.

Del 2: Användbara riktlinjer och sammanhang

• Oktettregeln gäller oftast för de lättaste elementen: atomer strävar efter åtta elektroner i sitt yttersta skal (utom väte och helium, som följer en tvåelektronsregel i K-skalet).
• I praktiken fylls elektronerna från innersta skalet utåt enligt energinivåernas ordning; orbitalerna fylls enligt Hunds regel och energinivåernas ordning, vilket ibland leder till mindre “palett” än en ren 2n^2-regel i höga atomnummer.
• För många grundämnen i perioder 2–3 används K (2), L (8), M (18) som basnummer i förenklad tabell över elektroner i de första skalen.

Del 3: Praktiska exempel

• Väte (n = 1) har 1 elektron i K-skalet.
• Helium (n = 1) har 2 elektroner i K-skalet.
• Litium (atomnummer 3) har 2 elektroner i K-skalet och 1 elektron i L-skalet.
• Neon (atomnummer 10) har 2 i K-skalet och 8 i L-skalet.
• Natrium (atomnummer 11) har 2 i K-skalet, 8 i L-skalet, och 1 i M-skalet.

Vill du att frågan omformuleras till ett kort tabellformat med de första fyra skalen för varje atomnummer upp till 18 eller vill du fokusera på fler skalskapacitet för högre atomnummer?