Kort svar: nattlig kramp i benen är vanligt och oftast ofarlig, men flera olika faktorer kan bidra. Vanliga orsaker inkluderar muskeltrötthet, uttöjning eller överansträngning, vätskebrist och obalans i elektrolyter (särskilt magnesium, kalium och natrium). Även vissa medicinska tillstånd eller mediciner kan spela in. Det finns praktiska åtgärder som ofta hjälper. Orsaker och sammanhang

• Muskeltrötthet och överansträngning: särskilt efter längre promenader, löpning eller arbete där musklerna töms.
• Vätska och elektrolyter: uttorkning eller obalans kan öka risken för kramper.
• Positioner i vila: kroppen i liggande läge kan påverka blodflödet och muskelns beredskap att krampa; nattliga kramper är därför vanligare än dagtid.
• Näringsbrist: magnesiumbrist nämns ofta i samband med benkramper, även om det inte alltid är lätt att avgränsa via vanligt blodprov.
• Andra faktorer: äldre ålder, vissa läkemedel (t.ex. diuretika), och hormonella faktorer kan bidra hos vissa personer.

Symptom och vad man gör

• Typiskt drabbar vaderna, ibland låren eller fötterna. Smärtan kommer plötsligt och muskeln känns stel eller hård.
• Sträck försiktigt muskeln så att den slappnar av; ofta hjälper det att föra tårna mot dig vid vadspänningskramper.
• Massera försiktigt och använd värme över området efter själva krampen.
• Försök att dricka vatten och få i sig elektrolyter om vätskebalansen verkar vara en bidragande faktor.
• Om kramperna är mycket återkommande, stör sömnen, eller gör starkt ont hela natten bör man kontakta vårdcentral för vidare utredning och råd.

När ska man söka vård

• Om krampen är mycket ofta, långvarig, eller inte övergår med ovan nämnda åtgärder.
• Om det åtföljs av andra symtom som svaghet, domningar, eller plötsliga muskelsvagheter i ett ben.
• Om man har känd järnbrist, diabetes, njursjukdom eller används läkemedel som kan påverka elektrolytbalansen.

Praktiska tips att prova inför natten

• Se till att få tillräckligt med vätska och ät en balanserad kost som innehåller kalium, magnesium och natrium i rimliga mängder.
• Gör regelbundna bensträckare och lätt vadstretching före sänggåendet.
• Undvik att ligga i samma position under lång tid; rör på fötter och tenar om du har haft långvarigt stillasittande.
• Om du upplever återkommande nattliga kramper ofta vid vissa perioder, notera när de inträffar och eventuella samband (träning, vätskeintag, kost) för att ta upp med vårdgivare.

Livsstilshänsyn

• Regelbunden fysisk aktivitet, men inte överdriven, kan minska risken för nattliga kramper hos många.
• Om du tar diuretika eller andra mediciner som kan påverka elektrolyter, diskutera med din läkare om justeringar eller tillskott kan behövas.
• Restless legs-syndrom (RLS) är ett separat tillstånd med olika behandling, och kan ibland ligger nära upplevelser av nattliga benkramper; prata med vårdgivare om du även upplever konstant obehag eller en stark lust att röra benen under kvällen/natten.

Om du vill kan jag hjälpa dig att sammanfatta din nuvarande situation (hur ofta dina kramper uppträder, vilka saker som verkar utlösa dem, vilken medicin och kost du har) och ge mer skräddarsydda råd eller frågor att ta upp hos läkare.