Parlamentarism är ett statsskick där den verkställande makten (regeringen) är beroende av och ansvarig inför den lagstiftande makten (parlamentet). Regeringen måste ha stöd av en majoritet i parlamentet för att kunna styra och genomföra sin politik. Om regeringen förlorar detta stöd, till exempel genom ett misstroendevotum, måste den avgå. Parlamentarism kännetecknas alltså av att regeringen är ansvarig inför parlamentet och kan avsättas av detsamma, samt att den behöver parlamentets stöd för att kunna styra.

Det är vanligt att parlamentarism förekommer i konstitutionella monarkier och republiker, och ses ofta som en grundläggande del av ett demokratiskt statsskick. I Sverige, som tillämpar parlamentarism, innebär det att regeringen måste tolereras eller ha stöd från riksdagen, och om riksdagen röstar igenom ett misstroendevotum måste regeringen gå. Regeringens legitimitet bygger på folkrepresentationens godkännande, och regeringen kan vid vissa tillfällen upplösa parlamentet och utlysa nyval.

Parlamentarismen står i kontrast till andra system som presidentstyre, där en president är direktvald av folket och inte är beroende av parlamentets stöd för att sitta kvar. I parlamentarism är maktfördelningen sådan att regeringen verkställer lagar och politik som parlamentet beslutar om, vilket även innefattar att regeringen måste anpassa sin politik efter majoritetens stöd i parlamentet.