Populism är ett politiskt begrepp som används för att beskriva en retorik eller en politisk rörelse som hävdar att “folket” står mot en självvald elit eller maktelit. Kärnan i många definitioner är ett förenklat sätt att förklara komplexa samhällsfrågor genom ett vi-mot-dom-tänkande, där folket anses vara en homogen grupp som har felaktigt behandlats av eliten eller etablissemanget. Populismen tenderar att framställa sig som den sanna representationen av folkets vilja och kan driva krav på folkliga omröstningar eller snabba förändringar som svar på vad som upplevs som missköttning eller utanförskap av “folket” i allmänhet. Samtidigt kan populistiska rörelser använda förenklade lösningar och svart-vita demoniseringar av motståndarpooler, vilket riskerar att undergräva nyanserade offentliga debatter och pluralistisk demokrati.

Hur begreppet används

• Definitioner varierar: inom akademin ses populism ofta som en “tunn ideologi” som fokuserar på två motsatta grupper (folket mot eliten) och förespråkar enkla svar på komplexa frågor; hur starkt ett parti eller en rörelse uppfyller dessa kriterier skiljer sig mellan fall.

• Våra kända exemplen: historiskt har figurer och rörelser som riktat sig direkt till breda massor och använt nationalistiska eller sociala program använts som populistiska strategier. Moderna partier över hela Europa och andra kontinenter används ofta som referenspunkter när populism diskuteras.

• Kritik och risker: populismen ses av kritiker som en potential att underminera representativ demokrati genom att föredra direktelpåverkad vilja över kompromisser och institutionella mekanismer. Samtidigt pekar förespråkare ofta på behovet av att bättre spegla folkets röster och minskat avstånd mellan väljare och makt.

Varför begreppet är kontroversiellt

Populationsteorierna kring populism är ofta omtvistade eftersom ordet används både som ett neutralt analytiskt begrepp och som ett politiskt pejorativt laddat uttryck. Kritik handlar bland annat om att begreppet lätt kan bli allmänt och oprecist, vilket gör det svårt att jämföra olika rörelser över tid eller ge tydliga policy-drag.

Om du vill kan jag fördjupa dig i specifika definitioner från olika forskare (till exempel Mudde och Kaltwasser) eller sammanfatta hur populism har använts i svenska och europeiska sammanhang, inklusive exempel på samtida partier och hur begreppet tolkats i olika källor.